Dagen har spenderats i diverse affärer för att kunna avsluta årets klapphandling, ser lyckades och jag är nu klar. Mycket folk, trångt med barnvagn men det gick. Den lilla sov hela tiden så det var mycket smärtfritt.
Det är konstigt att när man har fått barn, så verkar det som att alla får säga, tycka och tänka precis vad de vill. De suckas och himlas med ögon när man vill fram med vagnen, som att man bara skulle försvinna och inte har rätt att vistas ute på ljusa dagen med barnvagn. Men att den "fina" Herren eller damen före i kön har inte vett att ta upp plånboken innan det är hens tur att betala, och vill gärna ha allting inslaget på plats, det är tydligen helt okej, att jag ska byta mina byxor som har gått sönder när jag bar dem, och att sen diskutera när jag inte får mina pengar tillbaka, det är även det tydligen helt accepterat. Jag tänker att om alla bara var lite planerande och tänkte 2 steg längre så skulle allt vara lite mer smärtfritt.
Vi skulle även gått på glöggfika denna eftermiddag, men så stormen viner i knutarna så valde jag att stanna hemma. Har ingen lust alls att ge mig ut igen.
Nä, nu ska jag fortsätta slå in julklappar och sedan tända massa ljus och vänta in min kärlek för middag och soffmys. Trevlig kväll i snöstorm och mörkret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Julen flöt på okej, vi firade med sambos familj och vi va många som var med. 4 barn och 10 vuxna skapar tillsammans ett mindre kaos. Lilleman klarade sig bra genom hela dagen men på juldagen fick han nog. Det var bara mamma som dög och endast mys, de...

Det här med jul alltså. Just nu känns det som att jag går runt med bomull i huvudet, stressar ihjäl mig för att hinna och har en sambo med bly i rumpan och en 4-årings minne. Granen är iallafall klädd och julskinkan är klar, alla klappar är inslagna ...

Hjälp, tiden bara springer iväg. Minns när man var liten och tiden kändes så lång hela tiden. Ju äldre man blir desto snabbare verkar tiden gå. Det känns som inte alls länge sedan jag flyttade hemifrån (10 år sen), träffade min sambo (4 år sen) och e...

Det vankas dop i februari. Det kan verka som attiskt är långt dit, men tiden rusar iväg och ska man få ihop en skara släkt och nära vänner så bör man vara ute i tid. Nu ringer prästen och talar om för mig att de behöver församlingshemmet på eftermidd...

Allt gick bra. Liten har växt och är alldeles lagom för sin egen kurva, längd och vikt följer varandra. Sprutorna gick också bra, det gjorde visst lite ont, men så fort det var klart va han sitt vanliga glada jag, prata och skratta. Nu sover han, med...