Man blir ganska låst med en 3-månaders bebis hemma och när vädret inte vill vara snällt. Antingen är det superbast o h snö som yr eller så har vi haft -10 eller mer innan. Självklart kan man gå ut om man måste, men tycker inte att det är rättvist mot mitt hjärta att släpa ut honom bara för att mamma vill gå på glöggfika. Så var fallet igår, och jag vet inte m förståelsen fanns hos värdinnan men hoppas det. Synd va det för jag hade verkligen velat gå.
Tredje advent idag och ljuset tänt (har alla ljus tända faktiskt), och det är soff-och bebismys som gälle idag. Har bjudit över en vän på kaffe i eftermiddagen har inte fått svar, hoppas hon kommer, skulle vara trevligt med lite vuxenprat en liten stund. Självklart jobbar "pappa" hela dagen även denna dag, hoppas han kommer hem till middag dock.

Äntligen längtar jag efter julen, slog in klapparna igår och idag så nu är det bara granen som saknad och sen är vi hemma. Har ä en bestämt vad jag ska bidra med till vårt julbord. Viktigt för mig är brysselkål, så de tillför jag. Kanske bara blir jag och sambo som äter det men må det så vara. Det blir ju annars nya grönsaker till maten...

Trevlig advent!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Julen flöt på okej, vi firade med sambos familj och vi va många som var med. 4 barn och 10 vuxna skapar tillsammans ett mindre kaos. Lilleman klarade sig bra genom hela dagen men på juldagen fick han nog. Det var bara mamma som dög och endast mys, de...

Det här med jul alltså. Just nu känns det som att jag går runt med bomull i huvudet, stressar ihjäl mig för att hinna och har en sambo med bly i rumpan och en 4-årings minne. Granen är iallafall klädd och julskinkan är klar, alla klappar är inslagna ...

Hjälp, tiden bara springer iväg. Minns när man var liten och tiden kändes så lång hela tiden. Ju äldre man blir desto snabbare verkar tiden gå. Det känns som inte alls länge sedan jag flyttade hemifrån (10 år sen), träffade min sambo (4 år sen) och e...

Det vankas dop i februari. Det kan verka som attiskt är långt dit, men tiden rusar iväg och ska man få ihop en skara släkt och nära vänner så bör man vara ute i tid. Nu ringer prästen och talar om för mig att de behöver församlingshemmet på eftermidd...

Allt gick bra. Liten har växt och är alldeles lagom för sin egen kurva, längd och vikt följer varandra. Sprutorna gick också bra, det gjorde visst lite ont, men så fort det var klart va han sitt vanliga glada jag, prata och skratta. Nu sover han, med...